Om att man kunde varit där och hjälpt personen i ett tidigare skede om man bara hade vågat öppna ögonen!
Även om det visat sig att personen faktiskt tagit sig igenom ett trassligt liv, ett liv på behandlingshem. Ett liv med regler och riktlinjer ett liv där alla måste vara på sina rum 22.00. Nu är personen utanför dessa väggar av regler och riktlinjer, "ute i det fria". Det måste vara en stor omställning. Att helt plötsligt inte ha samma rutiner, samma regler. Tro att om det går någon utanför dörren så kommer de komma och visitera ditt rum... Men det gör dem inte, för du är fri, fri från det livet.
Hur hjälper jag en person att komma från ett liv på ett behandlingshem till ett liv utan? Hur hjälper jag personen att leva utan dessa regler? Att anpassa sig till ett liv utan allt detta? Hur stöttar jag?
Jag måste låta personen stå på sina egna ben, men finnas där när hen tvekar på sin egen förmåga.
De du kan är lyfta de posetiva handlingarna i dem de är nyckeln till kraft o lämna de negativa så kommer de posetiva växa o de negativa att bli mindre o mindre o tillsist försvinner de. de kommer forma en ny person på deras villkor med allt de bra o på ett sätt som är bra för de själva kan vara stolt med att komma vidare med sitt liv. de som haft ett trassligt liv har redan fått tillräckligt med skäll de måste få erkännande för de som de gör bra lyssna noga på dem o va inte hård när de gör nåt fel eller dåligt utan ge dem stöttning hela vägen när de gör sina misstag försök o inte tvinga fram att de ska utvecklas så kommer de att bli bra tillslut. De tar tid o tålamod men är värt de. lycka till!!
SvaraRadera